Från el- och elektronikavfall separeras glas, metaller och plast vid materialåtervinningen. Under förbehandlingen avlägsnas alla skadliga ämnen, såsom bly, kvicksilver, kadmium och sexvärt krom. Dessa sänds vidare till en problemavfallsanläggning för hantering.
Även förpackningsavfall, kablar, ledare, kretskort och plastdelar separeras. Sedan krossas de sorterade materialen, separeras mekaniskt från varandra och sänds vidare för återvinning.
Metaller är de mest återvinningsbara materialen i el- och elektronikavfall. Återvinning av plastdelar har också ökat. Ett ekonomiskt sätt att återvinna plastdelar i elektriska och elektroniska produkter är att ta till vara deras energiinnehåll.
Ur metallerna separeras genom industriella processer bl.a. järn, aluminium, magnesium, koppar, zink och rostfritt stål. Metallerna separeras i allmänhet genom att produkterna först krossas. Separering av ädelmetaller sker genom en smältprocess. Ur kretskort separeras metallerna i allmänhet genom en kemisk process. Delar som kan återvinnas som sådana är närmast kretskort, hårddiskar och kopplingsdon.
Separerade metaller, plast och glas används i allmänhet i det egna landet.
Från ämnen som separerats ur el- och elektronikavfall tillverkas nuförtiden många slags produkter. Exempelvis av aluminiet i datoravfall tillverkas bland annat störningsskydd för nya mobiltelefoner. Metallens egenskaper gör det också möjligt att återställa den till dess ursprungliga ändamål.
På grund av att oljepriset har stigit har också användningen av återvinningsplast utvidgats från tillvaratagande av energiinnehållet till produkter av återvunnet material, exempelvis tillverkning av fleecekläder, bildelar och sopsäckar.
Av återvinningsglas kan man tillverka exempelvis glasull för värmeisolering, glasflaskor och -förpackningar, fönsterglas och material för sandblästring.
Tillbaka upp »